Lesjöfors historia
Det gamla brukssamhället Lesjöfors har spelat en betydande roll i den svenska järnhanteringens historia. Åtskilliga ton järn har fraktats härifrån för vidare transport till köpare över hela världen. Den svenska järnhanteringsutvecklingen vid 1840-talet fördes framåt med god hjälp av Gustav Ekman som så var ägare och disponent vid Lesjöfors bruk AB.
Brukets historia börjar 1642 då svedjebrukande finnar gavs privilegier för att bygga en hytta mellan Dalkarssjön och Bredreven några kilometer väster om dagens Lesjöfors. Efter sex år stod Dalkarssjöhyttan färdig och malmforor gick över skogarna och sjöarna från Nordmark och Långban. År 1675 utfärdades privilegier även för ett hammarbruk och kring hammaren växte samhället Lesjöfors upp.
Gustaf Ekman har kallats den svenske järnhanteringens nydanare. Med inspiration från England införde han lancashiresmidet i Sverige. Kombinationen lancashiresmide och installationen av ett valsverk höjde kvaliteten på produkterna och ökade brukets produktion. Gustaf Ekman utvecklade sin konstruktion för en ny typ av vällugn, koltornsugnen, i Lesjöfors 1845. Han var även en skicklig företagsledare. Redan 1836 inrättade han manufaktursmedjor för filtillverkning då den första brännstålugnen och knipphammaren hade installerats. År 1850 började produktionen av järnlinor och två år senare öppnade fjädertillverkningen. Valsverk, martinugn, gjuteri, manufaktursmide- med Gustaf Ekman utvecklades Lesjöfors bruk till ett av den tidens modernaste industrier i Sverige.
Epoken De Geer
Baron Gerard De Geer (1889-1980) kom till Lesjöfors som ung disponent 1922, då var bruket helt nedslitet. Ett år senare köpte han de flesta aktierna och då blev familjen ägare till Lesjöfors AB. Tillsammans med sina lojala arbetare räddade Gerard De Geer bruket, som senare utvecklades till ett högmodernt företag. Gerard De Geer var en mångsidig man trots att han som företagsledare var mycket upptagen. han gav sig tid att åka skidor, rida och intresset för jakt och bandy var enormt. Lesjöfors bandylag kallas fortfarande för ”baronerna”. Baronen framträdde också som författare och historieforskare. Han skrev och gav ut över 20 böcker, av vilka flera var ”bestsellers” för många läsare landet runt. En av hans böcker, ”Sveriges naturrikedomar”, användes som lärobok vid landets universitet och högskolar. De Geers sociala inriktning förde honom in i Sveriges Riksdag. Han tillhörde 2:a kammaren 1937-1943. På grund av tidsbrist avsade han sig ledamotskapet då, men kom tillbaka 1951. sedan satt han i 1:a kammaren till 1958.
1952 tog Lars De Geer (1922-2002),son till baron De Geer, över chefskapet för Lesjöfors AB. Man köpte några konkurrerande fjäderföretag och fick en dominerande ställning på klenfjäderområdet inom landet. På 60-talet inköptes flera fabriker och Lesjöfors blev den enda tillverkaren av varmformade fjädrar i Sverige. Lesjöfors AB bedrev även en avsevärd tillverkning av stållinor och dragen högkolhaltig tråd. Ett helt nytt tråddrageri togs i bruk 1967. På 70-talet satsade man på nya produkter, bl.a. det nya rälsfästet ”Hambo”. Stora investeringar gjordes på de olika avdelningarna. Ytterligare en linslagerihall installerades. Stålverket fick en ny stränggjutningsanläggning. En ny valsverkshall med ett reversibert förvalvsverk byggdes. Landsorteringen vid sågverket byggdes ut. Övriga exempel på företagets produktion genom tiderna: skogsbruk, träindustri, verktyg, rekylfjädrar till kanoner, spik, filar, spett, harvfjädrar, harpuntråd, bladfjädrar, gengaskol m.m. På 80-talet kom stålkrisen och 1985 försattes Lesjöfors AB i konkurs.
Text Tuula Henningsson
Källor Gösta Erikssons artiklar i Filipstads tidning på 70-talet, broschyren ”Järnet bröt bygd” utgiven av Filipstads kommun och Värmlands museum.
Lesjöfors idrottsepok inleddes 1923 och en förening, Lesjöfors IF, bildades 1924 då var det fotboll och skidåkning som gällde men 1926 och 1927 kom det ett gäng med grabbar och åkte skridskor och spelade bandy i Lesjöfors. När bandy etablerade sig i Stockholm och Uppsala fick Lesjöforsgrabbarna upp ögonen för sporten. Gerard De Geer bildade det första bandylaget i Lesjöfors och 1929 spelades den första matchen på Smeddammen. Det dröjde inte länge förrän laget avancerade i serierna. 1978 accepterade spelarna namnet ”bandybaronerna” och heter det sedan dess. 1963 blev Lesjöfors IF historiskt när man för första gången spelade en match med elbelysning. Lesjöfors har fostrat många stora bandyspelare genom tiderna.